Har ettrigt spanat efter kukar att lägga upp här på bloggen. Skörden är lika med noll. Men. Efter att ha varit inaktiv i snart 6 månader fick jag för mig att jag hade ett tidigare opublicerat alster bland bilderna i min iPhone. Och mycket riktigt. Där låg den. Bilden. Kuken. Betongkuken. Fotograferad under en promenad hem från innebandy:n i Liljeholmen.
Detta verk är ett av mina favoriter. Det är något härligt över att använda krita som farkost. Ett material som tillhör den del av livet där vi är och tillåts vara som mest primitiva. Dagis. I krock med det primitiva så hittar jag den högt civiliserade personen bakom konstverket. Jag skulle därmed vilja berömma upphovsmakarens utsökta handstil. K är sådär slarvigt briljant och U visar på hög intelligens och spjutspetsgener. Att uppnå näst intill perfektion med bara tre bokstäver (två om man är irriterad och på krigsstigen) retar nog gallfeber hos både Strindberg och Fjodors spöken.
Detta verk är ett av mina favoriter. Det är något härligt över att använda krita som farkost. Ett material som tillhör den del av livet där vi är och tillåts vara som mest primitiva. Dagis. I krock med det primitiva så hittar jag den högt civiliserade personen bakom konstverket. Jag skulle därmed vilja berömma upphovsmakarens utsökta handstil. K är sådär slarvigt briljant och U visar på hög intelligens och spjutspetsgener. Att uppnå näst intill perfektion med bara tre bokstäver (två om man är irriterad och på krigsstigen) retar nog gallfeber hos både Strindberg och Fjodors spöken.
All lycka och välstånd till dig, du upphöjde medborgare.
Titel: Betongkuken
Media: Gul krita på betong tillhörande SL:s tunnelbanedepå.
Konstnär: Okänd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar